Att leva på sitt småbruk – tankar om egenförsörjning och naturahushållning
Småbrukarna. Förbundet Sveriges Småbrukare


Intresset för småbruk med odling, djur och självhushåll ökar stadigt. Många familjer har en dröm om att kunna leva och försörja sig på en liten gård. Men, är det möjligt? Varje gårds och varje familjs utgångsläge är olika, men vi ska i denna artikel ta upp några generella frågor för er som redan har en liten gård att utveckla eller som går i tankar kring att förändra er livssituation.
    Fokus är en gård där den huvudsakliga försörjningen grundar sig på produktion för den egna familjens behov. Ett liv där man bygger upp en stor del av sin materiella välfärd genom eget "oavlönat" arbete och där nästan all tid ägnas åt verksamheter som genererar nytta för familjen. Något som till skillnad mot penninghushållning brukar kallas naturahushållning.

Försäkringsjordbruk
Ett småbruk med egenförsörjning kommer fullt genomfört att fungera som ett försäkringsjordbruk, d.v.s. det minskar sårbarheten som finns i penninghushållningen och gör er oberoende av konjunkturer, arbetsmarknad och olika säkerhetshot och kriser. Småbruket försäkrar er, genom eget arbete, ett basbehov av grönsaker och frukt, mjölk och mjölkprodukter, kött, ägg, fisk, potatis, hus och värme, o.s.v., nästan oavsett vad som händer. Det finns ett tänkvärt talesätt som säger att "De som har litet jord, behöver varken bli utan arbete eller svälta".

Gården
Möjligheterna begränsas naturligtvis av familjens finansiella situation. Om ni redan äger en gård och inte har några eller små lån eller har annat kapital för att förvärva en gård så har ni naturligtvis en "guldsits". Är er gård riktigt liten eller om möjligheterna till förvärv är begränsade, så måste en liten areal kompenseras av ett mer intensivt brukande av det man har och att använda gårdens resurser effektivare. Ett intensivare brukande av en mindre areal är att föredra gentemot en större areal som brukas extensivt, eftersom den mindre arealen inte fordrar lika stort kapital, men fordrar i gengäld ofta större arbetsinsats. Jämför skörden per m2 i ett grönsaksland med grönsaker odlade på ett större fält. Förutsättningen är naturligtvis att bearbetning, återföring av växtnäring och växelbruk sker optimalt.
    Möjligheten till egenförsörjning ökar naturligtvis om gården dessutom har lite skog till ved, virke och vilt. Kostnaderna för uppvärmning är svåra att klara utan tillgång till egen ved. Fiskevatten är också en stor fördel.



Ni själva
Jag vill påstå att en förutsättning för att lyckas är en stabil familjesituation, där båda och eventuella barn har samma engagemang, entusiasm och målsättning i livet.
    Ni upptäcker snart att tiden och i vissa fall kunskaper och färdigheter är det som begränsar möjligheten till självförsörjning. Det gamla talesättet att "Tid är pengar" stämmer verklig på ett småbruk. En gård med hög egenförsörjning fordrar att alla arbetar från morgon till kväll. Är man inte beredd på detta, kommer man inte att lyckas. Goda kunskaper, rationella arbetsförhållanden samt hjälpmedel och maskiner efter finansiella möjligheter är också a och o. Lika så ordning och reda och rutiner.
    Ställ er också alltid frågan: "Vad ska det här vara bra för?" Ett utpräglat nyttotänkande spar tid och resurser till det väsentliga i tillvaron: mat, kläder, hus och hem. Den vise har sagt: När allt kommer omkring, diskuteras den viktigaste frågan för dagen minst, frågan om förenklingen av tillvaron, glädjen åt det tillräckligt lilla…
    Fokus måste vara helt inriktat på den egna försörjningen. Minimera "sladdret" på sociala medier och slötittandet på TV. Det innebär inte att ni ska dra er tillbaka från omgivningen och bli eremiter, bara att tiden och kontakterna utanför gården ska vara meningsfulla och ge något som är till nytta för er. Glöm för all del inte nära och kära.
    Som småbrukare behöver ni vara tusenkonstnärer. Inventera vilka kunskaper och färdigheter ni behöver och vilka ni saknar. Förutom att ha goda kunskaper i åker- och trädgårdsodling och husdjursskötsel, behöver ni kunna en hel del. Några exempel är reparationer av maskiner och byggnader, slakt, förädling och förvaring av olika livsmedel, hemslöjd, jakt och fiske samt naturligtvis hushållsekonomi,
    Trots allt behöver man från tid till annan bredda sina kunskaper och rådgöra med andra. Hämta gärna kunskap och råd från facklitteratur, seriösa hemsidor och från människor ni känner och litar på. Många organisationer och skolor har kurser i ämnen ni har nytta av. Glöm inte att kolla med Länsstyrelsen, som ofta har nyttiga ämnen i sitt kursprogram.
 
Miljön
Ett småbruk ska även vara ekologiskt hållbart. Detta innebär att verksamheterna ska bedrivas naturenligt och enligt de ekologiska principerna. Normalt är det ingen mening med att certifiera ett småbruk med naturahushållning. Certifieringen och det den för med sig i form av administration tar bara mycket onödig tid och kostar stora pengar, men bidrar för vår typ av verksamhet inte till någon bättre miljö eller ekonomi.
    "Den sanne småbrukaren glömmer inga naturskatter, Han nyttjar allt, men lånar det endast, lånar och trofast återgäldar. Han går fram i naturen med den rätta pieteten, vården. Sjövik, klippa och bäck, svala och svan och vass och lövsnår äro hans dyra vänner, hans skydd, hans åkers och hems skydd, som han ger skydd." (PJ Rösiö, Kallad "Småbrukets apostel", 1904)



Ekonomin För att klara ekonomin gäller det att i största möjliga utsträckning använda produkter från gården och tjänster man utför åt sig själv och köpa så lite varor och tjänster som möjligt. Ekonomin i egenarbetet ligger i att en inbesparad krona i utgifter, är så mycket mer värd och säkrare än en intjänad krona från försäljning eller arbete åt andra.
    En detaljerad budget och bokföring, både för gården och privat visar var pengarna tar vägen och ger underlag för utvecklande frågor. Kan vi göra det själva? Kan vi göra på annat sätt? Ett exempel är fastighetskostnader:
  • Sotning: Får man utföra själv efter ansökan till kommunen.
  • Avlopp: Om ni inte har kommunalt avlopp kan man få dispens från kommunen att själv ta vara på slam och urin, vilka är utom-ordentliga som växtnäring med fosfor och kväve.
  • Avfall: Man kan också få dispens från hämtning av avfall. Förutsättningen är att man minimerar inköpta produkter, återanvänder, gör en noggrann källsortering och använd köksavfall till höns och grisar enligt bestämmelserna. Den fasta renhållningsavgiften måste man däremot alltid betala.
  • Fastighetsavgift: Är avdragsgill i deklarationen för jord o skog, men inte för bostaden. Kolla vad som ger höga poäng och se vad ni ev. kan förändra.


Försök amortera på eventuella skulder och undvik i det längsta lån. Amorteringar sänker räntekostnaderna (som med stor säkerhet kommer att öka framgent) och ökar friheten. "Den som är satt i skuld är icke fri," som Göran Persson sade när han var finansminister under de ekonomiska krisåren på 90-talet. Naturligtvis konkurrerar amorteringar med ofta välbehövliga investeringar, så det blir alltid en avvägning.
    Varifrån kan då kontanta medel till investeringar, inköp av varor och tjänster ni inte själva kan åstadkomma, uttagsskatt (skatt på alla varor (förutom ved) från gården som ni använder i det egna hushållet) och ev. amorteringar komma? Några möjligheter är:
  • Försök maximera de offentliga stöden såsom gårdsstöd, stöd till betesmarker och slåtterängar, kompensationsstöd, olika husdjursstöd o.s.v., men utan att ni ger avkall på de egna principerna för odling och djurhållning. Dessa stöd är inga bidrag, utan en ersättning för den samhällsnytta ni gör!
  • Säkra att ni producerar så mycket att ni fyller den egna familjens behov. Detta brukar innebära att det oftast finns ett överskott ni kan sälja till andra. Får ni t.ex. två kalvar, så kanske ni kan sälja en till liv, till slakteriet eller ta tillbaka som förpackat kött för försäljning. Det kött ni behöver för egen räkning, slaktar ni naturligtvis själva hemma. Även överskottet av ägg, grönsaker, frukt, bär, svamp, ved o.s.v. kan säljas.
  • Inventera förråd i ekonomibyggnader och bostad. Sälj saker som bara är "bra att ha".
  • Ta vara på tillfällen till extra arbeten och uppdrag utanför gården. Det har småbrukaren alltid gjort i form av skogsavverkning och körning, flottning och liknande. Nu kanske det kan handla om snöröjning åt en vägförening eller gräsklippning åt någon sommartorpare.
  • Fundera på om det finns något ni kan hyra ut. T.ex. en undantagsstuga på gården till "Bo-på-lantgård".